Fakta och myter
Mit 1
Nötköttsproduktion saknar kontroll
Mit 2
Polskt nötkött av okänt ursprung säljs till EU
Mit 3
Polskt nötkött är sämre än utländskt
Mit 4
Polen bryr man sig inte om boskapens välbefinnande
Mit 5
Tack vare handelsavtalet med Mercosur kommer bättre sydamerikanskt kött att importeras till Polen
Mit 6
Vi äter kött som är fullt av kemiska tillsatser
Mit 7
Det är nötköttsproduktionen som skadar miljön mest
Mit 8
Det är även sjuka djur som handlar i slakterier
Mit 9
De felaktigheter som upptäcktes i ett av slakterier i början av 2019 tillhör vanligheterna i den polska sektorn
Mit 10
Det är bara polska producenter som bryter mot lagen
Mit 11
Nötkött från mjölkgårdar är alltid av sekundär kvalitet och kommer från djur med lågt slaktvärde.
Mit 12
Mjölk från polska gårdar har lägre kvalitet jämfört med den som produceras i västeuropeiska länder och uppfyller inte kvalitetsnormerna.
Mit 13
I Polen marknadsförs mjölk som innehåller antibiotika och andra hämmande ämnen.
Faktum:

Enligt EU-kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 är polska och europeiska nötköttsproducenter skyldiga att kräva att deras personal har kompetensbevis. Av samma förordning framgår att det är förbjudet att avliva djur utan att ha bedövat dem i syfte att minimera deras smärta. Polska producenter omfattas även av polsk lag som förbjuder slakt av nötkreatur på annan plats än på slakterier om det rör sig om ett friskt djur som har drabbats av en olycka. I sådana fall krävs ett intyg från en lämplig veterinär och ägaren till det förolyckade djuret. Själva köttet får däremot undersökas en gång till innan det släpps ut på marknaden.

In accordance with the Act of 29 June 2007 on the organisation of breeding and reproduction of farm animals, cattle are monitored, among others, by a system of individually numbered ear tags. This rule excludes cows that have not undergone veterinary checks from the slaughterhouse. The solutions being prepared by the Ministry of Agriculture and Rural Development are to extend supervision to include the obligation to invalidate the passport of an animal which has died or has been killed by order of the Veterinary Inspection within the next few days. The Ministry is also working on the introduction of subcutaneous chips based on Blockchain technology. The device will collect all information about the animal from birth to slaughter. Consideration is also being given to increasing penalties for breaching the rules. The introduction of the proposed amendments to the regulations will completely exclude from the market meat without checks carried out at various stages of production.

Uppfödare och producenter inom EU omfattas av samma föreskrifter. Detta innebär att avel och slakt måste anpassas till gällande EU-standarder. Konsumenter från bland annat Italien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien uppskattar vårt kött. Dessa länder är ledande när det gäller import av polskt nötkött. För att förbättra kvaliteten på nötkött arbetar Lantbruks- och landsbygdsutvecklingsdepartementet på att införa ändringar i polsk lagstiftning för att tvinga producenter att ytterligare höja avelsstandarder. Det föreslås bland annat att införa övervakning hela dygnet runt på slakterier. Denna regel skulle eliminera all aktivitet som är i strid mot lagen. På så sätt kommer konsumenten att kunna vara säker på att köttet som finns på marknaden är av högsta kvalitet.

Polsk och EU-lagstiftning förbjuder slakt utan tidigare bedövning. Uppfödare och producenter ska samtidigt undvika överanstränga boskap till exempel vid skador såsom benbrott. Avel kontrolleras kontinuerligt av veterinärer. Tendensen är att man är allt mer mån om boskapens välbefinnande och några enstaka fall då föreskrifter överträtts bemöts av omedelbar kritik inom branschen. En av de aspekter som det läggs störst vikt på när det gäller djurens välbefinnande är transport. Enligt de föreskrifter som finns i EU-rådets förordning EG 1/2005 ska boskap transporteras på ett sätt som inte orsakar skador, lidande eller fall. Lastbilar ska vara lämpligt utrustade bland annat med automatiska vattentråg, burar med rätt höjd och lastningsramper. Om lastning och lossning tar över 4 timmar måste djuren få tillgång till föda och vatten. Dessutom ska fordonet framföras på ett lugnt sätt och sträckan ska vara kort och utan skarpa svängar.

Mercosur är en ekonomisk organisation som grundades i Sydamerika. I gruppen ingår bland annat Brasilien, Argentina och Paraguay. Handelsavtalet mellan Europeiska Unionen och Mercosurländerna avser tullfria kvoter för deras kött som kommer att hamna på den europeiska marknaden. Det är föreskrifterna som tillämpas i dessa länder som väcker störst motstånd inom köttbranschen. Enligt en kontrollrapport som 2018 upprättades av EU-experter är det tillåtet att använda ämnen som är förbjudna inom EU vid boskapsuppfödning i Brasilien. Dessutom finns det inget krav på att, i motsats till polska kor, registrera vilka ämnen sydamerikanska kor ordineras, vilket medför att veterinärer inte har möjlighet att effektivt diagnostisera dessa djur. De tydliga skillnaderna när det gäller standarder inom uppfödning och produktion av nötkött kan utgöra en fara för konsumenter som letar efter kött av högsta kvalitet som har genomgått detaljerade kontroller och uppfyller höga krav.

Av artikel 27 i lagen om djurskydd framgår att veterinäringrepp får genomföras i syfte att rädda liv eller hälsa. I denna lag stipuleras även vem som får behandla boskap. Häri avses endast personer som har rätt kvalifikationer och som genomför dessa ingrepp på ett sätt som reducerar djurens lidande och stress. I artikel 16 i lagen om produkter av animaliskt ursprung utökas producentkraven med ett totalförbud mot saluföring av nötkött som innehåller minsta spår av läkemedel. Om ett djur som inte uppfyller dessa villkor slaktas har uppfödaren inget rätt till skadestånd. Det är inte bara boskap utan även dricksvatten och foder som kontrolleras med avseende på läkemedelsinnehåll.

Många pseudoekologiska organisationer försöker nuförtiden övertyga konsumenter om att det behövs 15 000 liter vatten för att producera 1 kg kött. I själva verket består 90% av vatten som boskap dricker av „grönt vatten” som härrör från nederbörd. Enligt vetenskapsmän behövs det upp till 50l färskt vatten för att producera 1kg nötkött.

Tvärtemot vad många tror bidrar nötköttsproduktionen ytterst lite till utsläpp av växthusgaser. Enligt FAO-statistik ökade miljöpåverkan i samband med metanbildning i mag-tarmkanalen hos boskap med hälften under åren 1990–2014. Enligt FAO har utsläpp från boskap minskat med 51%, främst tack vare användning av mer specialiserade uppfödningssystem.

Det är viktigt att tänka på att nötköttsprodukter inte är den enda produktgruppen i jordbrukssektorn som bidrar till utsläpp av växthusgaser. Detta gäller även andra jordbruks- och livsmedelsprodukter, bland annat frukt och grönsaker, som ibland behöver värmas upp eller kylas ned, gödslas och vårdas så att de håller hög kvalitet.

* Källa: http://www.fao.org/faostat/en/#data/GE/visualize

Enligt artikel 12 i Rådets direktiv 93/119/EG måste sjuka eller skadade djur slaktas i den anläggning där de uppföds. Det finns inga undantag från dessa krav och producenter kan inte kringgå gällande normer. Det lönar sig inte för uppfödare att slakta sjuka djur eftersom detta skulle kunna innebära höga produktionskostnader. Produktionsprocessen kontrolleras även av veterinärer som är ansvariga för godkännanden och kontroller som behövs för att I vissa fall får ett sjukt djur transporteras, dock under förutsättning att det inte innebär ytterligare lidanden för de andra djuren. Några enstaka fall då lagen överträds bemöts av kritik, främst från uppfödarna själva som värnar om det polska nötköttets goda rykte och kvalitet på den nationella och internationella marknaden.

Reportaget från januari 2019 från ett slakteri i Kalinowo visade en enda anläggning som verkade representera hela landet. I denna dokumentär avslöjades olaglig slakt av skadat boskap som försiggick i ett polskt slakteri. Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 innehåller tydliga regler kring djurslakt. Anläggningens ägare var medveten om att han bröt mot lagen och fick sedan lagföras. Denna enstaka incident bemöttes av omedelbar kritik från boskapsuppfödare. Polska producenter började engagera sig i att få igenom höjda straff för brott mot föreskrifterna. Denna dokumentär förenade hela branschen som strävar efter att kontinuerligt förbättra kvaliteten på kött.

Fallet som upptäcktes i januari 2019 då föreskrifter avseende slakt överträddes är endast en av några få enstaka incidenter i Polen. Dessa förekommer tyvärr även på andra marknader. Vissa andra EU-länder har haft liknande problem. I december 2017 och oktober 2018 avslöjades två tyska slakterier som hade grovt överträtt produktionsnormer vid avlivning av djur. I november 2018 publicerades inspelningar från det franska slakteriet Boischaut där djur avlivades utan att ha bedövats. Efter att inspelningarna visats bestämde sig slakteriets kunder för att avbryta samarbetet. I februari 2019 upptäckte tjeckiska veterinärer en olaglig köttanläggning i Prag. I slakteriet hittades drygt ett ton kött som saknade erforderliga dokument och certifikat. I oktober 2019 upptäckte den österrikiska veterinärmyndigheten att lokalt otjänligt kött hade sålts till 10 olika länder, bland annat Tjeckien och Tyskland. För att värna om kvaliteten inom hela branschen har polska producenter uppmanat EU-parlamentsledamöter att göra de europeiska föreskrifterna mer enhetliga och basera detta på de ändringar som införs av lantbruksdepartementet och branschorganisationer.

I Polen, liksom i andra europeiska länder, utförs, förutom renrasiga köttbesättningar, även nötning av nötkreatur i besättningar med fokus på att erhålla mjölk. Kor som inte är avsedda för parning med tjurar från mejeriraser (flockrenovering) insemineras med sperma från tjurar av köttraser under den så kallade råvarukorsning. Dessa gödningsmedel ger lämpliga näringsförhållanden mycket höga dagliga vinster och hög slakteffektivitet. Sådana resultat uppnås till stor del tack vare det så kallade heteroseffekten som inträffar vid interracial parning av nötkreatur. Sådana hybridgödare uppnår en köttkvalitet som liknar den hos renrasiga nötkreatur och är en källa till högkvalitativt kulinariskt nötkött. Produktionen av sådant nötkött i mjölkbesättningar är en viktig inkomstkälla på polska gårdar. Bevisen för det höga slaktvärdet hos dessa gödningsmedel är den betydande andelen i exporten av polskt nötkött till EU-länderna och till marknaderna i tredjeländer.

Enligt de kvalitetsstandarder som gäller i Polen är obehandlad mjölk en naturlig produkt som erhålls vid mjölkning av friska kor, som inte kompletteras med någonting och inte berövas något. Detaljerade krav i ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling av den 18 augusti 2004 om veterinärkrav för mjölk och mejeriprodukter (tidskrift för lag nr 188, punkt 1946, med ändringar) avseende obehandlad mjölk definierar kraven veterinärmedicin för produktion av mjölk och mejeriprodukter. Förordningen specificerar tydligt hygienkraven för mjölkning, inköp och transport av mjölk från gården till platsen eller anläggningen. Det reglerar också kraven för produktion, förpackning och märkning. För närvarande köps endast extra klass mjölk i Polen. Mjölk som samlas in från polska gårdar får inte innehålla mer än 100 tusen. av mikroorganismer i 1 milliliter, bestämd med plattmetoden vid 300 C. Den ska inte innehålla tillsatt vatten och ha en fryspunkt vid en temperatur som inte är högre än -0,520 C. I helt skummad mjölk bör det finnas minst 28 g för varje liter och minst 8,5% av det fria torrsubstansen.

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung får “obehandlad mjölk inte släppas ut på marknaden om den innehåller antibiotikarester i en mängd som, med hänsyn till något av de ämnen som avses i bilagorna I och III till förordning (EEG) nr 2377/90 överskrider gränserna i den förordningen. ” Den nuvarande rättsliga statusen i Polen i detta avseende bestäms av Food and Nutrition Safety Act av den 25 augusti 2006, som erkänner ett livsmedel som är skadligt för människor vars konsumtion i enlighet med dess avsedda användning kan orsaka negativa effekter på människors hälsa och liv. Alla godtagbara restkoncentrationer av farmakologiskt aktiva substanser (MRL) är desamma för alla EU-länder.

I Polen ansvarar Institutionen för hygien för livsmedel av animaliskt ursprung från National Veterinary Institute – National Research Institute i Puławy och alla dess underordnade veterinärhygieninstitut för övervakning och tillsyn. Laboratorier som arbetar för den polska mejeriindustrins behov varje år gör hundratusentals analyser som syftar till att säkerställa lämplig kvalitet och säkerhet för mejeriprodukter.

I polska mejeriprodukter, så kallade hämmande ämnen i prover från en viss sats mjölk utförs på basis av enzymatiska och mikrobiologiska tester. Som en del av övervakningen av rester av oacceptabla ämnen, i varje sats råmjölk, snabba enzymtester används i rampen. Dessutom, varannan månad eller så, görs en utvärdering av resterna av dessa ämnen i prover från varje sats mjölk från varje leverantör, med användning av ett mikrobiologiskt test med ett mycket brett detektionsspektrum. Dessutom har de senaste åren i Polen inrättats ett nationellt program “Polsk mjölk fri från rester av veterinärmedicinska läkemedel och andra hämmande ämnen” i Polen, som föreskriver att det skapas stativ på gårdar som gör det möjligt att testa ovannämnda rester i mjölken från varje ko under insamlingen.

Polskt
tillverkares
branschorganisationer biff och mjölk
Den polska föreningen för nötköttsuppfödare och producenter
Den polska föreningen för nötköttsuppfödare och producenter

ul. Rakowiecka 32
02-532 Warszawa,

Tfn. +48 22 849 19 10

bydlo@bydlo.com.pl

Den polska föreningen för nötköttsproducenter
Den polska föreningen för nötköttsproducenter

ul. Smulikowskiego 4
00-389 Warszawa,

Tfn. +48 22 622 09 87

biuro@beef.org.pl

Förbundet för föreningar för arbetsgivare, arrendatorer och ägare inom lantbruk
Förbundet för föreningar för arbetsgivare, arrendatorer och ägare inom lantbruk

ul. Hoża 66/68
00-682 Warszawa,

Tfn. +48 22 372 03 49

biuro@federacjarolna.pl

Förbundet för producenter och arbetsgivare inom köttindustrin
Förbundet för producenter och arbetsgivare inom köttindustrin

ul. Aleje Ujazdowskie 18 lok. 16
00-478 Warszawa,

Tfn. +48 22 696 52 70

biuro@upemi.pl

Polska slaktar- och charkuteristföreningen
Polska slaktar- och charkuteristföreningen

Ul. Miodowa 14
00-246 Warszawa,

Tfn. +48 22 635 01 84

biuro@srw.org.pl

Polska föreningen för boskapsuppfödare och mjölkproducenter
Polska föreningen för boskapsuppfödare och mjölkproducenter

ul. Żurawia 22 lok. 101
00-515 Warszawa,

Tfn. +48 22 502 33 43

pfhb@pfhb.pl

Polska köttföreningen
Polska köttföreningen

ul. Chałubińskiego 8
00-613 Warszawa,

Tfn. +48 22 830 16 48

info@polskie-mieso.pl

Rättsakter

om krav och arbetsmetoder vid boskapsskötsel som omfattas av skyddsnormer som stipuleras i EU:s föreskrifter

om minimikrav avseende skötsel av boskapsdjur som inte omfattas av skyddsnormer som stipuleras i EU:s föreskrifter §1. I förordningen stipuleras bl.a. minimikraven avseende skötsel av boskap med undantag av kalvar

om djurskydd

om organisering av uppfödning och avel av boskapsdjur

om produkter av animaliskt ursprung

Polskt nötkött och mjölk
i världen
Tyskland Frankrike Holland Tjeckien Sverige Österrike Grekland Spanien Israel Storbritannien Portugal Turkiet Italien

Projektet finansieras av fonden för främjande av mjölkprodukter